Jag vet att jag inte borde klaga på mitt liv. Det mesta är faktiskt bra. Men det finns delar som jag inte vet vad jag ska ta och göra åt. Det jag närmare tänker på nu är fredagsmys.  Jag vill ha fredagsmys. Jag vill kunna njuta av en fredag hemma med älsklingen, laga lite god mat och bara vara. Men vad gör man när den andra delen inte tycker om samma sak som jag? För mig var fredagar tidigare mer eller mindre heliga. Då när jag var singel så längtade jag efter att ha en kille som som uppskattade fredagkvällarna lika mycket som jag. Men så blev inte fallet. Istället får jag väl nöja mig med att vara hemma med katten själv medan han är väg på det han tycker är mindre viktigt. Men det är inte så jäkla kul. Nog för att jag uppskattar min lilla hårboll men det är inte samma sak. Jag kan inte hjälpa att känna mig så ensam ibland, men det får väl vara så. Det verkar inte bli bättre än så här…

Jag tycker så synd för övrigt om min älskade hårboll. Hennes ena öga är inte bra. Så jag plågar stackaren två gånger om dagen med att tvätta rent det med koksalt för att sen hälla i gul sörja till kräm i ögat. Till råga på allt så tvingas hon ha en tratt runt huvudet för att inte komma åt sitt öga. Det gör så ont i mitt hjärta att se henne med den. Se henne fastna här och var och sedan att hon verkar skämas att ha på den. Hon blir som en helt annan katt. En ledsen katt. Vill inte jobba helgen, vill vara hemma och ta hand om henne. Ta hand om min ledsna katt…

Todeloo!

Det blev inga meddelande nere i tvättis idag. Hämtade precis upp det sista som var på tork. Så det är möjligt, man kan tvätta ifred, i alla fall den här veckan. Det är så här det ska vara, lung och ro. Kan inte känna mig annat än överlycklig för tillfället.

Idag var det också städning på schemat. Det är juh underbart när man får pyssla med hushållssyssla när man är ledig. Imorgon är man också ledig då jag jobbar ända fram till vi åker nästa vecka. Imorgon tänker jag banne mig inte göra allt för många knop vill jag lova. Dock är jag lite smått orolig då älsklingen fortfarande inte har letat fram sitt pass. Det ska dock bli ändring på då vi ska upp på vinden och gräva fram den. Vill juh inte bli kvar i Sverige då han inte har sitt pass med sig. ;)

Todeloo!

Döm om min förvåning när jag gick ner till tvättis imorse. Det var knappt så jag hade vaknat, men när jag väl var i tvättis, kikade på bokningsschemat så fanns det inte ett endaste litet klotter, anmärkning eller några frågetecken vid mitt namn. Det fanns ingenting, nada, nothing. Frågan är dock om det är för tidigt att ropa hej ännu? Personen i fråga har kanske missat att jag tvättar nu på morgonen? Den kanske sover? Eller kan det bara vara så att den äntligen har fattat poängen och gett upp att irritera mig? Jag vet inte. Det är knappt så att man förstår att ingenting har hänt…. Men jag klagar inte. Får väl se om jag får något meddelande tills tvättpasset är slut. Väntar med spänning!

Todeloo!

Jag börjar känna mig lite halvkrasslig nu efter all arbete under hela augusti. Jobbat som en tok och bara varit ledig 5 dagar under hela månaden! Inte det minsta lust med det nu när det snart är bara en vecka tills älsklingen och jag åker utomlands. Som tur är ska jag vara ledig nu i två dagar, så jag ska passa på och kurera mig riktigt ordentligt nu. Ska också dricka sån äcklig echinagard eller vad det nu heter, som framkallar spy känslor hos mig. Men vad gör man inte för att få vara frisk på sin utlandsresa ;)

Imorgon bitti är det åter dags för tvättstugan. Jag undrar banne mig ifall det kommer att stå någonting på bokningsschemat den här gången. Jag bokade juh passet på mitt namn istället för Tommys namn. Men då kommer jag till den punkten jag känner mig lite kluven. Ifall det skulle stå något hur ska jag reagera? Det funkade juh uppenbarligen inte att hon/han skulle ringa till oss gällande sina åsikter, för inte ett enda telesamtal har vi fått. Ska jag då sätta upp en ny lapp där jag ber denne person skaffa sig ett liv och ge fan i mitt eller ska jag inte göra det? Vill juh inte starta upp ett krig med någon jag inte vet vem det är. Inte för att jag skulle vilja starta ett krig med någon överhuvudtaget, men ändå. Vad ska jag göra? Får innerligt hoppas att person i fråga har tagit sitt förnuft till fånga och ge fan i mig. Dock återstår det att se imorgon. Lovar att jag kommer att uppdatera hur läget är….

Todeloo!

Det är underligt att man aldrig lyckas sluta förvånas av människor i sin omgivning. I mitt fall verkar det vara en helt främmande, tror jag, människa som har lyckats irritera sig på mig. Under årets gång har det hänt små insidenter i tvättstugan som jag till en början trodde att det var små misstag, när vår tvättid hade suddats bort. Vi bor nämligen i ett hus där man skriver upp sin tvättid med penna och papper på en lista. Det kan vara lätt att av misstag råka sudda bort namnet ovan eller under då raderna är ganska små.

I alla fall, efter ett tag började jag märka att det var någon som började markera våra tider, som vi hade bokat, antingen genom att skriva utropstecken efter namnet eller genom att markera det med en prick/stjärna. Uppenbarligen så retade visst något då vi har börjat boka tvättpassen med bläckpänna. Om inte det var nog så hade jag även fått ett brev där det stod att jag uppenbarligen inte städar efter mig i tvättstugan, att jag ”alltid” lämnar den skitig, vilket inte är sant för fem öre! Det är juh en självklarhet att man städar efter sig, speciellt då man delar tvättstuga med några andra.

I alla fall, nu hade min irritation börjat växa så jag bokade nästa tid med älskligens namn, bara för att se vad konsekvenserna blir efter det. Tror du inte att denna människa, som har något emot mig, skrivit frågetecken efter hans namn och skrivit mitt namn vid sidan av kolumnen och ett frågetecken efteråt?! Vad spelar det för roll vems namn som står för bokningen när lägenhetsnumret ändå fylls i och uppenbarligen då jag och älsklingen bor ihop, så har vi samma lägenhetsnummer. Mycket logiskt för dem som tänker, men inte för den här människan, åh nej.

Veckan därefter var det också ett frågetecken efter älsklingens namn men ingen notering gällande mitt namn. Förra veckan höll jag på att få en chock då det inte fanns någon markering över huvudtaget! Inte ens ett litet kludd efter namnet. Då trodde jag att den här människan som uppenbarligen inte har något att göra på sin fritid kanske hade skaffat sig en hobby eller två. Då fick jag mig en överraskning idag  när vi återigen tvättade, så hade den här människan återigen skrivit in mitt namn, ringat in den för att sedan sudda bort den lite halvtaskigt så man kunde se vad som stod och sedan ringat in vår lägenhetsnummer. Idag tog mitt tålamod slut så jag lämnade en lapp där jag bad den här människan att stå för sina åsikter gällande bokningarna av tvättpassen att höra av sig till oss via telefon. För detta börjar bli något löjligt/tröttsamnt nu.

Återigen, tror du inte att lappen var slängd i papperskorgen nu när vi hämtade upp vår tvätt?!? Inte har den personen ringt heller för den delen, så uppenbarligen är det någon som inte vågar stå för sina åsikter och fortsätter att inspektera min städning i tvättstugan, som för övrigt inte är alltid så städad av andra heller. ..

Varför inte bara skaffa sig ett eget liv!? Hmm, irritationen är på topp!

Todeloo!

Fick ont i magen av en hemsk nyhet som mamma ringde om. Det fanns en död hare ute på gården som grannens katt troligtviis hade haft ihjäl. Den låg under en av balkongerna, helt livlös. Mamma ringde och frågade om Tommy kunde komma och ta bort den därifrån. Det slutade med att det var jag som fick ta den med handskar och lägga in den i lådan för att få bort den därifrån. Vi körde bort till skogen och jag gick och la den vid ett träd. Tog några ormbunkar och lade över den så att den inte skulle bli uppäten av massa fåglar. Det snurrade ett antal varv i magen på mig vill jag lova. Förstår inte riktigt hur man kan med och bli jägare… Döda sådana söta djur och andra djur förövrigt. Skulle aldrig palla med det. Är för vek för det och tur är väl det…

Stackars söta lilla hare, sov gott ute i regnet.

Todeloo!

Översatte ett dokument från finska till svenska via Google-översättning. Detta blev slutresultatet.

Enjoy! ;)

Vem jag är..

Jag är Katja. 25 år gammal kommer från Baguio. Jag arbetar med Tommy. Vi levde också tillsammans för ungefär hälften år. Jag träffade honom utanför baren punkt ett par år sedan.

Jag gick till skolan första året i skolan Fjärdingin Häsleholmenissa, trots att vi bodde i Sjöboossa. Mina föräldrar ville att min bror och min sköna Suomi Lista klass, så länge den hade chansen. Jag gick till gymnasiet Erikslund. Det var en tillsats i finska språket, som mina föräldrar ville lukevani.

Viskastrandin jag gick till skolan. Det var en stor till Text. Syftet med början var att jag skulle fortsätta läsa journalisten, men dessa drömmar var inte långt borta.

Jag började i H & M 2001, när jag gick till skolan. År 2003 var det dags att få mössan och fungerar bara för ett år sedan fortsätta mina studier. Det inte hände. Jag vet inte än vad jag vill göra med mitt liv, yrke vad skulle vilja arbeta med. Planer har nog att gå tillbaka till skolan och fortsätta läsa. Bättre sent än aldrig.

Vi, och jag Tommyllä, inga barn ännu, men vi är en liten päls boll som heter Stina. Han är en 4-årig svart katt med en vit prick i magen. Han är verkligen bortskämda. Varje dag när vi är på jobbet, han besöker mors dagis. Arbetsdagar efter att vi få hem honom. Visst kan han vara hemma ensam, men modern följde honom, som dagligen hemma.

Jag har hittat en trevlig hobby som jag började med igen ungefär en månad sedan. Jag blogg på daglig basis. Bara skriva vad kommer att tänka på när jag uppdaterar den. Hittills har jag skrivit mitt liv med Tommy och Stina, inträffade dagen och arbeta i en annan. Jag gillar det eftersom det då inte att skriva är inte bara ett slöseri med tid.

I framtiden skulle jag vilja arbeta i det yrke som jag gillar. H & M Jag kommer inte att vara hela livet, men jag vill göra något nytt, även om slutet på mitt liv.

Jag vill också lära våra barn det finska språket, så när det är dags.

Slutligen, och kanske hitta en kille eller ett par Stinalle.

Todeloo!

Då har man verkligen kommit tillbaka till vardagen efter att ha jobbat i två hela dagar. Det var som sagt inga smygstarter på jobbet, utan monsterpass som heter duga. Som tur är var det ganska lugna dagar, men ändå. Till råga på allt säger älskligen att han ska passa på och ta semester resten av veckan, då det är så pass lugnt på hans jobb. Hm, inte gilla honom, då jag skulle kunna tänka mig att ha lite semester på nytt. Sisådär två-tre veckor till hade varit helt underbart. Istället fortsätter monsterpassen på jobbet och det kommer att bli mitt andra hem framöver. Är jag inte anträffbar på mobilen eller på nätet så kommer jag att befinna mig på jobbet.. Haha..

Till helgen fyller kära mamma år. Hon kommer att fira stort nästa år gällande åldern, men än så länge är hon ung, hehe… Söta mamma som tar hand om min bebis/hårboll medan jag är på jobbet. (En lite trötter hårboll till höger)

Det verkar som om det har flyttat in någon i lägenheten ovanför oss. Efter att ha stått tom i några månader. Nästan lite vemodigt att ha en ny granne på övervåningen då man vänjer sig ganska snabbt att det inte hörs något. Nu istället hörs det en massa bankande och brötande. Undrar om han har påbörjat någon slags renovering… hmm.. Ska med nöje följa upp detta. :P

Funderar på att ta mig ett mys med hårbollen eller att ta fram den nya boken, då min sista tog slut på söndagen, som jag förutspådde.. hehe… Vi får  ta och se :D

Todeloo!