Idag börjar det verkligen kännas att det är tillbaka till verkligeheten för idag är det dessvärre den sista semesterdagen för den här sommaren. Förstår mig inte på hur fort tiden verkligen försvinner, fast man försöker ta vara på tiden. Fick dock inte gjort det jag tänkte mig från början, vilket var att rensa garderoberna som jag varje år gjort hittills. Det fanns liksom inget intresse samt så har vädret varit förbaskat bra, så då har man hellre varit ute i solen medan katten har legat i skuggan. Det har verkligen varit varmt, lite för varmt på nätterna då vissa nätter var lite svåra att sova. Man kände sig som en klibbig säl eller något liknande.

Älsklingen lyckades vara ledig några dagar under min semester, så några dagar har vi fått tillsammans, vilket var mysigt. Det blev en tripp till Halmstad då bror och hans sambo Johanna hade hyrt sig en stuga i en vecka. Det blev iofs två trippar för min del, då jag var där en dag då älsklingen jobbade. I alla fall, när vi var där med älsklingen blev det några timmar på stranden, vilket resulterade i den här fina solbrännan. Tror nog att jag inte behöver skriva att det var otroligt svårt att sova då det gjorde ont, kallfrossa, varmfrossa och tropisk hetta på natten. Det blev några dagar innomhus efter det. Dock är jag väldigt lycklig över att jag inte har flagat som jag trodde att jag skulle göra. Hade några små tendenser på pannan och ena axeln, men det gick att fixa me massa återfuktande hudlotion, som älsklingen så snällt fick smörja in. Vad hade jag gjort utan min personliga smörjare? ;)

Det blev även en tripp hos kusinen i Trollhättan. Det var första besöket där sen familjen flyttade dit förra året. Belv bjuden på lunch vilket var förbaskat gott. Hon gjorde en paj, som jag fick receptet på. Det resulterade i att jag gjorde den när jag kom hem. Älsklingen gillade den och det gjorde mamma och hennes grannes mamma med. Maggan som mammas granne heter bad om att få receptet på pajen, så det var mycket lyckat. :)

Har blivit en liten boknörd på semestern med för den delen. Har köpt hela Mari Jungstedts serie med böcker.  Har läst hela fyra böcker och jag är inne på min femte. Har dock halva boken kvar, men undrar om jag hinner att avsluta den innan min semester är slut. Blir nog att ta balkongläge till kvällen med boken så kanske det funkar.. hehe..

Nepp, nu blir det att stilla min ångest med att, hmmm.. ja jag vet inte…

Back to reality imorgon…

Todeloo!

Nu har jag tappat bort skrivandet igen. Det är ingen ovanlighet när det gäller mig, men det har vi nog kommit fram till redan ett antal gånger, haha.

Börjar nog tro att jag inte har något vettigt att skriva om, eller så har jag åkt på idétorka. Jag vet inte riktigt vilket som är värst, hehe...

Idag var det en kort arbetsdag, jobbade bara till 11.55 Underbart med korta dagar emellanåt, så känns inte dagarna allt för långa. Imorgon blir det desto längre, men det ska nog gå bra. Det är juh snart dags för semestern. Måste erkänna att det känns faktiskt underbart att bara vara, men jobbiga är juh ändå att man börjar jobba igen i mitten av juli. Då de flesta börjar sina semestrar mer eller mindre. Dock lever jag gott på min vecka som jag är ledig i september. Då blir inte hösten så lång....

Idag var det Stinas första vattning ute på balkongen. Hon är helt tokig i vattenkannan och ska mer eller mindre alltid leka med vattnet i kannan. Vi passade på att leka med vattnet och helt plöstligt är hela katten blöt. Har "vattnat" henne ända sen hon var liten, så hon gillar det skarpt. Det enda hon inte riktigt gillar är torkningen med handduk efteråt men det fixar genom att tvätta sig efter vattningen. Hon var så söt, min blöta lilla hårboll. <3

Snart blir det dags för sängen. Men innan dess blir det att sega lite till...

Todeloo!

Äntligen fick jag mitt efterlängtade wordprogram till den nya datorn som inhandlades under helgen, då jag råkade göra sönder min gamla dator. Eller jag råkade smälla till locket till laptopen lite väl hårt så bildröret sprack, så man kunde bara se från en tredje dels skärm. Så det var dags för en ny dator, vilket det var iofs innan, men nu råkade det bli lite tidigare än planerat. Iaf, word programmet är inte riktig som det brukar vara... skumt det hära ;)

Har inte riktigt lärt mig alla dessa nya funktioner som Windows 7 har då man vant sig vid att använda XP. Men det är dags att man blir lite mordern, hehe...

Japp, då har man varit 26 nästan i en veckas tid. Inte känns det annorlundare än vad det gjorde när man var 25. Kanske kommer att märkas i vissa räkningar, då jag inte längre räknas som ungdom, utan vuxen helt och hållet. Hehe.. Skumt det dära...

Idag var det dags för marknaden, den efterlängtade vårmarkanden som man mer eller mindre måste gå på. Även om det är samma saker där som säljs varje gång, så måste man ändå dit och kika lite. Vi hade med oss Tommys farmor som minglade vid kaffetältet under tiden vi var och kikade på utbudet. Hon var lite trötter sen när det var dags att bege sig. Det tar på krafterna av att mingla sörru.

Snart ska det bli lite mat hos käre mor och sen tja, vi får väl se vad som händer och fötter...

Todeloo!

Idag har det inhandlats blommor till lådan ute på balkongen. Lyckades faktiskt plantera dem helt och hållet själv, det ni. Jag som inte ens har gröna fingrar, hehe. Sedan köpte vi lampor till balkongen som laddas av solljus, så det efterlängtas massa sol som dem inte behöver gå på batterier. Väl på Blomsterlandet där blommorna inhandlades råkade jag av misstag glömma min plånbok när jag var där med mor, innan vi hämtade älsklingen från jobbet. Dem vänliga själen ringde upp mig därifrån och meddelade mig att min plånbok fanns där. I den vevan höll jag på att gå igenom bilen efter plånboken utan större resultat. Men lyckan var stor när plånboken hämtades. :)

Är något seg idag, hela dagen har känts som en evighets dag, fast jag bara jobbade till klockan två. På ett sätt så längtar man efter semestern, men ändå inte. Börjar semestern redan midsommar veckan. Men älsklingen kommer mer eller mindre att jobba hela sommaren, då han inte har så många dagar att ta ut, efter att han bytte arbetsgivare. Nästa år hoppas jag på en hel gemensam semester. Sen har vi veckan att ta ut i september då han blir 35. Då banne mig vill jag åka utomlands! Till värmen… Längtar redan….

Todeloo!

Nu är glidartiden förbi. Nu var det allt för länge sen jag uppdaterade min blogg. Brukar bli så här. Är alltid så engagerad i början, men så försvinner det efter ett tag. Vet inte om det är skrivkramp jag har då jag inte uppdaterar den, eller ren lathet. Har inte bestämt mig vilket av dem två alternativen det är, hehe.

Igår började städningen sakta men säkert inför helgen. Vi ska ha folk över så det ska se fint ut. Tvättade rutorna och till och med dammade med trasa. Något jag inte gör, då jag glömmer bort det, tycker att det är skittråkigt, eller att jag förväntar mig att älsklingen gör det istället. Men han har inte riktigt kommit igång med dammvippan. Men han är duktig ändå, min älskling.

Har lite svårt att tänka mig att det snart har gått två år på söndag sedan vi blev tillsammans. Två år, jösses Amalia vad tiden går fort. Det är knappt så man hinner med i svängarna. Inte kan jag heller direkt tänka mig för att jag blir 26 samma dag. 30-års gränsen närmar sig med stormsteg. Kan väl glädjas att bror blir 30 före mig.  :)

Börjar uppdateringarna sakta men säkert…
Todeloo!

Uppenbarligen var det ett tag sen sist igen. Denna gången har jag väl en halvbra ursäkt. Är fortfarande lite sjuker. Åkte på nån skit förra veckan. I torsdags började det kännas lite hostigt och ont när jag hostade, för att sedan på kvällen låta som en hel karl. Natten var inte allt för härlig då det gjorde ont som satan att svälja, febrig och hostig, så det blev inte många timmars sömn den natten. Totalt tre timmars sömn men som tur var, var jag ledig fredagen och lördagen. Tänkte att det bara är liten förkylning som inte varar allt för länge. Men jag hostade, hostade och åter hostade så jag hade ont i revbenen och i ryggen på fredagen.

Natten till lördagen var jobbig den med. Återigen till och från sömn i tre timmar. Kan väl säga att jag kände mig något dryg och febern som kom och gick. Kunde inte ens skratta av allt hostande så det var mindre roligt. Humöret var heller ingen hit efter så få timmars sömn. Det var meningen att jag skulle jobba på söndag, men det kunde jag bara glömma. Var inte ens en människa på söndagen för det blev inte många timmars sömn heller, kom upp till 4 timmars sömn under hela natten. Totalt fick jag ihop ca 10 timmars sömn på 3 nätter. Bokstavligen talat en levande zombie.

Blev så lycklig när jag sov nästan hela natten till måndagen, så jag trodde att det var ett tecken framåt. Dagen flöt på bra, massa tittande av ”Lilla huset på prärien” är den bästa medicinen. Hostanden kändes också att det hade avtagit men snorandet började istället. Tog aldrig någon hostmedicin igår heller, vilket uppenbarligen visade sig vara ett mindre lyckat beslut för höll nästan på att hosta ihjäl mig inatt, med allt slem åkandes upp och ner… Men slemmet håller på att avta, tror jag, hostan inte lika jobbig längre, men jag låter fortfarande som en kråka.. haha.. gick till apoteket på torget idag för att köpa bisolvon och jag var helt slut efter det… Nu jäklar ska jag bli bättre, planerat att jobba på torsdag men då kan jag inte vara hostig, slemmig eller snorig..

Så alla bacillusker, please go away!

Todeloo!

Jag förstår varför dagen idag heter Långfredag.. Jo för att den är evighetslång, jag kommer inte ens ihåg när jag tyckte att en dag kunde kännas så lång. Har varit vaken i evigheter, gjort en massa måsten, varit hos mamma och ätit middag, druckit kaffe och haft kvalitetstid med kära mor, men dagen är fortfarande liksom inte slut än. Men samtidigt kan jag tycka att det är gott när dagarna är skitlånga för då är man ledig längre.

Vann en auktion på tradera idag. Detta ska vi ha i hallen, ovanför vår spegelvägg. Inte kostade den mycket heller för den delen. Ibland kan man göra lite fynd, trevligt trevligt.

Bytte till sommargardiner i sovrummet idag. Blev ett par vita hängpaneler eller vad man skulle kunna kalla dem. I tunn kvalitet, släpper in massa ljus. Längtar efter sommaren och värmen, det är liksom dags nu…

Nu ska jag sega vidare med den sega dagen. Imorgon blir det övertid på jobbet, sen middag hos mamma och eventuellt träffa älsklingens släkt senare på kvällen!

Trevlig påsk!

Todeloo!

Har varit med om ett äventyr idag. Vet inte om jag gillade det äventyret allt för mycket. Men ni ska få ta del av den ändå. Imorse när vi skulle åka till Tommys innebandy turnering, var något sen, skulle sättas oss i bilen, vrida om nyckeln så vägrar bilen – Ruben, starta. Inte ett suck, sen ett dovt dunkande. Displayen lyser inte och när man väl tar ut nyckel så startar plingandet, som jag för övrigt inte kommer på när den plingar. Men det var inte rätt plingande för stunden. Sen går radion igång, utan nyckel. Mycket strange. Vi ringer pappa, vår räddare i nöden den här vintern med sin illgula varseljacka slirandes in på parkeringen. Kopplar ihop startkablarna och startar hans bil. själv sitter jag i min bil och vrider om startnyckeln, håller andan, men nej, inte ett suck. Inte ett endaste livstecken vill den visa sig. Bilen fungerar hur bra som helst igår, men på morgonen var den helt livlös, tills den klickade och bilen är i full gång. Lämnade av Tommy i Almås och passade på att ta en tripp till Bollebygd för att ladda upp batteriet lite granna.

Efter att ha köpt mig en kaffe och två bananer beger jag mig till bilen, vrider om startnyckeln, håller andan, så är bilen helt död igen. Batteriet hade visst inte laddats alls under trippen dit, fast radion var avstängd och ingen luft i bilen..

Anyway, trippar tillbaka till Statoil och pratar med den trevlige killen som jobbade där om han kunde hjälpa mig att få igång bilen. Det kunde han, men först efter en halvtimma då han stod själv i butiken. Så jag fick snällt vänta för jag kom ingen vart ändå, så jag drack min kaffe i bilen och förbannade batteriet.

Efter att ha väntat en halvtimma, i pisseblöta skor och kallt ute kommer killen ut ur butiken men han kunde inte hjälpa mig för han hade en nyare bil vars bilbatteri sitter i bagaget nånstans, så den andra killen som började jobba vid 10 kommer ut och hjälper till. Han visste inte hur kablarna skulle kopplas, så han springer in i butiken och frågar om hjälp och kommer ut efter ett tag. Kopplar ihop kablarna och jag sätter mig i bilen, håller andan, vrider om startnyckeln och.. inte ett suck. Den är helt stendöd, min Ruben min Ruben. Vid det här laget funderar jag vem som kan tänkas vilja köra ut till Bollebygd och bogsera mig hem. Efter ca 10 minuters försök så provar vi om en kabel och efter det startar äntligen bilen! Pust! Vågar knappt köra hem bilen för man vet juh aldrig om bilen bara skulle lägga av på motorvägen.

Väl hemma parkerar jag bilen på gården, mamma ringer killen och vi beger oss till stan för att köpa ett nytt bilbatteri. Och nu, mina vänner, nu funkar den helt perfekt! Jeiiii!

I och för sig så är det ganska klart att ett original batteri inte håller hela livet.

Men nu rullar Ruben fint igen och jag slipper att hålla andan när jag startar om bilen.

Todeloo!